Maten på Zacks var väldigt god. Det var en restaurang i 50-tals anda som serverade hamburgare och pizza. Jag och min sambo valde att äta hamburgare. Det var riktigt gott! Dock en aning mättande. Jag orkade inte äta upp min burgare och pommes.
 |
| Min hamburgare. En vanlig burgare med sallad och tomat o.s.v. |
 |
| Sambons "specialare". Med lökringar och en massa annat. |
Stället var inte så särskilt stort, men det var mysigt. Det fanns tavlor med Elvis Presley och Marilyn Monroe. Det fanns även en tv där de visade filmer från 50-talet. Efter maten så åkte vi in till stan för att se på "Les Miserables".
Filmen var bra, men inte som jag förväntade mig. Trots att jag är en stor fan av musikaler, så har jag aldrig sett den förr eller ens hört musiken. Dock så kände jag till den sen innan. Jag kände att musiken i filmen var rätt tråkiga. Det är liksom ingen musikal där man vill höra låtarna igen. De är rätt lättglömda enligt mig. Men trots allt så var filmen bra och godkänd.
Nästa dag så fick jag ett fint kort från min sambo, trots att vår fem-års dag var i måndags, haha. Sen åkte han iväg för att han skulle handla lite saker som vi behövde och när han kom hem igen så hade han köpt en present till mig, aww. Jag skäms lite, då jag inte har köpt något till honom alls.
Jag öppnade paketet och till min överraskning så hade min sambo köpt "Lejonkungen" på Blu-Ray, till mig!
Jag blev riktigt glad! Jag har velat ha denna på Blu-Ray jättelänge! Dock så har vi ingen Blu-Ray spelare, haha. Men i denna så ingår det DvD varianten också. Jag var rädd att jag inte skulle hinna att införskaffa denna filmen då Disney har denna envisa vanan att släppa deras klassiker på det senaste formatet och låta den vara ute i affärer ett tag, senare så slutar de att sälja filmerna och tar in dem i sina "Disney Valv" och förvarar dem där tills det har gått ett antal år igen innan de släpper filmerna igen. Så dumt tycker jag.
Trots att denna veckan har varit hur underbar som helst, så ska såklart någonting smyga in i vardagen och förstöra allt det glada. Idag fick jag ett brev från Arbetsförmedlingen. Det lustiga är att jag drömde att jag fick två brev från AF på samma dag. På ena brevet stod det att jag var kallad till ett möte av något slag och på andra brevet så skulle jag på någon aktivitet. Jag vaknade och pustade ut att det bara var en dum dröm. Men såklart fick jag ett jädra brev idag! Eftersom jag är i fas-3 nu, så vill de att jag ska komma på ett möte nästa vecka där vi ska ha sådana gruppträffar och prata om olika teman. Ugh... Det värsta är att vi ska diskutera med andra i grupper om olika saker som t.ex. vad vi vill jobba med och vad vi förväntar ska hända om någon månad eller whatever. Detta gynnar mig inget alls! Jag vet redan vad jag vill och så ska jag för övrigt så ska jag börja på en sådan jävla nystartsjobb i Februari/Mars.
Allt känns så dumt och jag känner mig så nere... Jag vill studera, men jag kan inte för tillfället då jag är inskriven hos AF. Börjar jag att studera så kommer Arbetsförmedlingen att stänga av mig, eftersom de förväntar sig att man ska använda sig av CSN som försörjningsstöd. Men grejen är att jag kan inte få fler pengar av CSN, då jag redan har tillräckligt med skulder hos dem. Så jag är illa tvungen att vara kvar hos AF, så jag kan få pengar. Min sambo jobbar förvisso, men hans lön är inte tillräckligt så att jag kan hoppa ur Arbetsförmedlingen. Men som tur kommer han att få högre lön i Mars eller April och då ska vi kunna klara oss. Men ändå kan jag inte känna mig lugn, då jag nu har detta gruppmöte, som för övrigt redan börjar nästa vecka på tisdag och sedan nystartsjobb senare där jag kommer att vara tvungen att ta ett jobb som säkert inte passar mig alls. Jag skrev även till han som hade hand om mötet och skrev att jag inte tyckte det var nödvändigt att gå dit då jag snart börjar på det andra. Men såklart svarade han med att jag borde ändå gå på mötet. Åhh...! Jag vet att jag antagligen beter mig omoget och barnsligt. Men jag är så trött på allt detta! Jag vill studera nu, inte jobba! Jag vet inte vad jag ska göra... Jag är i fas-3 och känner att detta kommer att bli ett helvete som jag inte kan komma ur. Jag känner mig arg, irriterad och minst sagt ledsen. Jag försöker inte att tänka på detta så mycket, men det finns där hela tiden och då känner jag en klump i magen och vill bara lägga mig i sängen.
Om jag ändå kunde vinna flera miljoner så jag kunde slippa detta eländet och äntligen må bra och slipp all stress och ångest.
1 kommentar:
Skicka en kommentar