Idag vaknade jag tidigt för att gå på möte hos socialen. Eftersom min sambo också skulle med så fick han lite extra sovmorgon, då han alltid går upp vid sju annars.
Det var bara ett vanligt möte där vår handläggare ville veta vad som händer och vad vi planerar att göra i framtiden. Jag berättade då att jag tänkte studera på komvux för att samla ihop mina sista poäng. Har IG i matte och IG i något annat ämne, så jag vill helst få ihop mina poäng innan jag börjar studera på allvarligt o.s.v. Vill helst inte att det ska bli några problem i framtiden eftersom jag har IG i matte och liknande. Dock väntar jag fortfarande svar från min handläggare på Arbetsförmedlingen. Får väl snart skriva till henne igen.
Mötet tog 20 minuter och sen gick vi lite i stan och senare köpte vi en mjukglass som vi delade på. Efter det åkte jag hem igen och min sambo åkte till sin distanssupport. Väl hemma börjar jag att städa och fixa, haha. Och nu sitter jag då här!
Fast att mötet gick bra så kan jag inte skaka av känslan av ångest. Jag hatar verkligen allt det där om framtiden och arbeta. Kommer jag få ett jobb? Och när? Vilket jobb kommer jag att få? Problemet är att jag inte har några ambitioner för framtiden. Jag har ingen lust att göra karriär heller! Det finns mycket jag gillar men inget som jag skulle vilja jobba med. Ultimata jobbet vore att jobba hemma. Men med vad? Eget företag? Så svårt! Det hade varit trevligt att vara hemmafru! Men vill man bli det så får man onda blickar överallt. Jag vet att jag skulle trivas hemma bäst. Och jag latar mig ju inte hemma heller. Jag städar varje dag och lagar mat ofta. Vi vill gärna ha en hund i framtiden också, så ifall jag är hemma då så hade jag tagit hand om den då och gått ut och aktiverat den.
Aja, man får helt enkelt se vad framtiden bär med sig. Fast man längtar inte direkt, haha.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Jag trodde jag var den enda i världen som kände såhär! :-) Och jo nog får man onda blickar allt, av någon anledning får man dålig karaktär och det är väldigt tråkigt tycker jag. Jag vet många med fina meriter som gör karriär som har betydligt dåligare karaktär än vad jag har. Det är tråkigt att ständigt bli dömd utöver vad man har istället för att ta reda på vem man egentligen är.
Jag hoppas verkligen att ni lyckas få er hund, jag längtar nåt fruktansvärt jag med! =^_^= Så jag funderar dagligen på att bli egen företagare, det är svårt men på nåt sätt måste det gå.
Haha, du också? Ja det känns skönt att veta att man inte är den enda :). Känns ju så! Alla har jobb, alla vill göra karriär. Sen är man här, helt ensam om att inte veta vad man vill och så.
Åh ja, jag med! Men det får bli när en av oss har jobb. Men det blir snart hoppas jag!
Ja, det med eget företag har man ju själv funderat en massa på också. Det vore ju riktigt trevligt men problemet är ju vad man ska göra.
Är lite smått sugen på att bli författare också, haha! Älskar att skriva, men har inte riktigt skrivit så mycket på länge :)
Ja, jag känner mig stressad att inte riktigt veta vad jag vill göra såhär vid 27 års ålder även om jag personligen inte känner att det är nåt fel egentligen, var sak har sin egen tid men i dagens samhälle så måste man tvinga fram allt och passa in i normen :-/ Vara sådär allmänt social och utåtriktad och kunna arbeta i grupper och gud vet vad, jag är i princip raka motsattsen, haha.
Vad spännande! Det kände jag att jag också ville bli när jag var yngre! :-) Jag vill nog inte riktigt påstå att jag är särskilt bra på att skriva dock. Haha. Vad för typ av böcker tänkte du dig skriva? Läser du mycket böcker då också eller det kanske bara är att skriva egna som tilltalar? :-)
Ja precis. Ifall alla jobbar och slitar för sina pengar så ska minsann alla andra också göra det, haha. Det är precis så för mig också! Jag är inte särskilt social och hatar att samarbeta i grupper.
Ja, jag skrev riktigt mycket innan. Men efter man träffade min sambo så blev man lat haha. Jag älskade att skriva åt fantasy hållet. Dock kan jag tänka mig att skriva något mer modern... Skräck kanske! Jag gillar att läsa, men på senaste tiden har man inte haft så mycket läsmaterial. Så klart att man inspireras av lite allt möjligt. Allt från film, böcker och till min egen fantasi :).
Skicka en kommentar